carolinaandersson

Mitt liv börjar få en mening, det börjar gå framåt...

Om en månad flyttar jag, till en egen lägenhet som finns i en stad, en stad som inte är som Katrineholm.
En liten tvåa på 43 kvm, det är vad jag ska leva på i minst två år.
Strax efter flytten börjar jag på en utbildning som jag för 2 år sen aldrig någonsin trodde jag skulle gå, iallafall inte med ett leende på läpparna.
Jag kommer leva på lån & bidrag, men jag har nog aldrig varit så säker på att det kommer gå bra.

Jag har en månad kvar att njuta av arbetslösheten här hemma i den staden där jag bott i 11 år.
11 år av den senare delen av mitt liv så har rummet jag sitter i nu varit mitt.

Mitt liv tar ett stort steg i rätt riktning, men trots glädjen över det finns det många minnen att titta tillbaka till.

Studenten 2009 är det senaste minnet och skulle jag, ja då skulle jag göra om den 10 gånger till.